Ställ dig i position för att få det!
Ta det första nödvändiga steget nu.
Oavsett vilket matlagningsprogram som visas på TV, så har du säkert lagt märke till en sak. Alla, – kockar, kändisar, programledare, eller vem det nu är som lagar maten har ett gemensamt: För att få fram smaken i den aktuella rätten använder de sig av tre basförstärkare: socker, salt, fett. – Strö i lite socker där, salta lite extra här, ha i en extra klick smör där…
Alla tre har en gemensam egenskap. De skapar balans och framhäver den goda smaken i maten. Socker och salt har sedan gammalt även använts som konserveringsmedel. Inget fel med det, men – i modern tid har vi vant oss vid att överdosera, så att dessa tre blir dominerande ingredienser. Undantaget är fett som vi har skrämts med i olika kampanjer genom åren, men då har vi överdoserat med skadliga ersättningstillsatser i stället. Ref alla tillsatser som finns i lättprodukter.
Socker är belöningen, saltet får fram balansen, och fettet jobbar bra med båda två och framhäver den goda smaken som blir. Rätt använt är dessa var för sig inget hot. Det är när vi överdriver intaget som problemen uppstår. Och det gör vi – med råge. Det är bara att titta på människorna runt omkring dig nästa gång du handlar i mataffären. Ingen ser direkt ut att lida av hungersnöd. Snarare tvärt om, och tyvärr är många på väg mot ohälsa.
Ingen behöver göra något dramatiskt egentligen för att rätta till det, utan helt enkelt:
1) Inget socker i teet, på gröten eller myslin (frukt o honung bra alternativ)
2) Salta inte potatis, grönsaker, pasta
3) Inget extra salt på maten
4) Var inte fettskrämd, utan lär dig mer om fettets nyttiga egenskaper
Ingefära används både som krydda och medicin. Gott i pepparkakor, i kycklingrätter och fläskrätter.
Effekter: Stimulerar blodcirkulation i matsmältningsorgan, inflammationshämmande. Rekommenderat intag: ½-1 ts färsk riven rot 2-3 ggr per dag.
Jag har en alldeles egen mental köksträdgård. Jag sitter ofta och låtsas att jag tittar på den ovanifrån. Där finns en prunkande grönska som symboliserar alla människor jag mött. Jag är tacksam för att jag fått vara med att så frön till dessa möten.
Det finns en glädje i mat. Innan vi äter den kan vi njuta av synen av alla färger som ligger på tallriken. De skapar förväntningar om god smak och vi mår redan bättre bara av att titta på den. Lägg till mysig dukning och någon att dela måltiden med och du blir ännu gladare.
Kom att tänka på det när jag handlade på torget på Bondens egen marknad i lördags. Det doftade så gott, det var långa köer av leende och småpratande människor och alla som sålde log och var trevliga. Det var hett och klippigt i luften, så de hade lätt kunnat tappa humöret. Men icke. Min blick fångade tjejen med hatten som stod där och formligen sken i grönskan. Hon fick bli glädjen, i synnerhet matglädjen personifierad. Klicka i bilden så får du se.
Uttrycket ”feed the machine” lärde jag mig av min svärson. Han använde det när han tränade som hårdast en period. Då gällde det att trycka i sig så mycket som möjligt till fasta tider och det var mest proteiner i form av kött, och kolhydrater i form av pasta eller ris som gällde på den tiden. Hur maten såg ut spelade inte så stor roll, bara han fick i sig tillräckligt med bränsle.
Vi andra dödliga som inte tränar så hårt, har stor nytta av att njuta helheten i matintaget istället. Glädjen börjar redan vid införskaffandet. När du mår bra medan du handlar har du lättare att välja mat som är bra för dig. Du blir glad av att tänka på hur du ska laga till allt det goda, njuta av hur fint det blev, och sedan äta. Ett fiffigt sätt att tanka smart helt enkelt. Kolla här om bondens egen marknad finns där du bor.
Ibland är vi helt beroende av bra rutiner för att må bra. Matrutiner är ett exempel. Skalman hade en mat-o-sov-klocka. Ingen dum idé. Tidningar, radio och TV har med jämna mellanrum inslag om olika dieter och vad maten innehåller. Få pratar om när och hur ofta vi ska äta för att må bra.
För det är lika viktigt. För att orka med ordentligt behöver vi fördela måltiderna jämnt över dagen, och då är klockan en bra grej att ha som medhjälpare. Speciellt för dig som vill gå ner i vikt eller hålla den vikten du har. Hemligheten är: Se till att vara mätt, gå aldrig hungrig. Ät till fasta tider och skippa småätandet.
För lite mer än en vecka sedan drabbades jag av matförgiftning. Sviterna av den har suttit i nästan tills nu i form av yrsel och trötthet. Idag kände jag helt plötsligt att jag hade energi igen. Jag kom på mig själv att jag har varit rädd för att äta och inte intagit något mellan en lätt lunch och middag 6 timmar senare. Oops! Inte speciellt smart tankat.
Att hoppa över en måltid gör att du inte orkar sen. Du blir trött, får ont i magen och huvudet, du blir grinig och tar dåliga beslut. Vem vill ha det så? Tänk på att fylla dig med energi på tider som du ska prestera.
Mattider som funkar:
07:00 – Frukost, 10:00 – Mellanmål, 12:00 – Lunch, 15:00 Mellanmål, 18:00 Middag. Resultat: Ork hela dagen, bra humör. 🙂
Om du väljer andra klockslag, se till att fördela dem jämt över dagen och inga tunga måltider på kvällen – och du håll dig till tiderna. Inget småätande.
En liten bakterie för mycket och helvetet bryter loss. Två dygn i svart mörker och total smärta i varenda cell. Livet utanför mitt sovrum finns inte, timmarna går och jag konstaterar att dag övergår i natt och att morgonen igen kommer. Någonstans långt borta finns hjälp. Många råd. Jag hör inte utan allt är bara ett inferno av smärta, yrsel och rummet beter sig som en centrifug så fort jag bara rör en muskel. Det enda som går att festa blicken på är grannens vindsfönster. Då är det lugnt i några sekunder. Jag glömmer mig och tittar inåt i rummet. Åh nej, vad hände med tyngdkraften? Och jag undrar: Jaha, är det så här det känns vid livets slut… 🙂
Jag frågar mig själv: Vill jag ha det så här? Nej, naturligtvis inte – egentligen är jag ju frisk och stark, och det får jag vara tacksam för. Hur långsökt det än känns att tänka så, så tvingar jag mig till det. Långsamt, långsamt återvänder krafterna och jag kan bara undra vad som hände. Vet inte vad jag åt och när jag åt det som fick mig så totalt ur balans.
Någon påminde mig om att det är rötmånad och då får man vara extra noga. En självklarhet för mig som är så upptagen av kost och friskvård, borde man ju tycka. Ja, jag håller med, men ändå åkte jag dit. Unnar ingen att råka ut för det samma, så här kommer några enkla råd om hur du undviker två dygn i h…Läs mer.
Ibland stoppar det bara upp. Helt nollställd utan förmåga att röra en enda muskel. Varenda nervcell känns som de tagit en superlång siesta.
Jag stirrar ut av fönstret. Där ute lyser solen på träden och ger dem olika nyanser av grönt. Ofta ger den synen mig ett inre lugn och jag får inspiration att fortsätta. Men inte nu. Förlamningen släpper inte. Hjärnan är som ett stort svart hav av myror som försöker få någon ordning på elektroderna. I magen ligger det en stor sten.
Framför mig på bordet finns dagens att göra lista. På den står det: 1) Affärsplan. 2) Inlägg till företagsbloggen. Två saker alltså. Det är ju inte mycket. Plötsligt inser jag att jag har skaffat mig en blockering genom att skriva så. Varje punkt är för mastig och stor. En affärsplan brukar bli en 10-15 sidor och inlägg till företagsbloggen kräver research och det är den bilden som skapas i mitt inre när jag stirrar på punkterna.
I stället ska det stå: 1) Börja skriva en affärsplan. 2) Påbörja inlägget till affärsbloggen. Nu känns det bättre. Stenen i magen har redan försvunnit.
När jag mitt jobb är roligt, så känner jag inte stress. Att arbeta hela livet är möjligt om man vill, om man har roligt. Inget som är roligt är betungande. Det är när man börjar bekymra sig eller oroa sig, som stressen kommer. Att känna glädje är viktigt. Hur känner man glädje? Ett tips är att vara tacksam för de små sakerna.
Ofta är det också små saker som smyger sig på och bidrar till att vi känner stress. Alla små saker som vi definierar som måsten. Är de måsten, eller är det nödvändigt att göra dem för att komma vidare? Ställ dig den frågan ofta. Är detta nödvändigt?
Nu är det sommar. Jag är tacksam för de underbara blommorna. De står där och nickar till mig i vinden.
Prins Daniels bröllopstal till kronprinsessan Victoria lät väl knappast någon som såg och lyssnade oberörd. Att inse att saker tar tid utan att tappa fokus är en del av människans klokskap. Denna man är klok. Klokskap tror jag kommer med erfarenhet. Ju mer man lär sig ju mer inser man att man inte kan.
Prins Daniel beskrev det som bara för att han träffat prinsessan och fick kyssa henne så blev han inte automatisk prins som i sagan. Men, han visste, och vet, att livet hela tiden bjuder på möjligheter att lära. Det är det som är klokskapen i det hela. Att vara öppen för att lära. Våga se saker från olika håll och behålla ödmjukheten inför uppgiften.
Att se de två i samverkan var oerhört inspirerande. Det fick mig att vilja sträva efter att vara snäll och omtänksam. Det går också att lära sig om man vill. Skönt att bli påmind om det!