Min dotter skrev om Murphys lag för ett par dagar sedan. Du vet, den lagen som i folkmun går ut på att ”om du inte tar med dig paraply, så regnar det garanterat”.
I dag drabbades jag av den, -av Murphys lag, alltså. Eller snarare – jag bestämde mig för att INTE drabbas av den. När jag vaknade stirrade jag rakt ner i det där svarta hålet av hopplöshet. Valet var att gå upp, göra mina morgonbestyr och gå till jobbet eller bli liggande.
Jag valde det första. Åt min fruktsallad med äpple, bananer, apelsin, valnötter, krossade linfrön, psylliumfrön, yoghurt och keso, toppad med lite kanel, drack mitt te, tog mina fiskoljapiller. Med andra ord, jag följde redan inarbetade rutiner och tänkte att något positivt måste det ändå finnas här i världen, när jag varje dag envist ser till att fylla min kropp med för mig bra saker. Jag hann knappt tänka färdigt, så sa någon: – vad fin du är i håret idag!
Väl på kontoret ringde jag mitt första samtal för dagen och – ja kan du tänka dig, en kund tackade ja till att gå vidare med en order som jag jobbat med i ett och ett halvt år. Någon timme senare ringde en helt ny kund och lade en beställning helt utan vidare.
På lunchen drömde jag om en värmande, god soppa. Jag följde motvilligt med till ett ställe som vanligtvis inte brukar ha annat än ärtsoppa på torsdagar. Gissa vad de hade idag, – en fransk fisksoppa fylld med massor av fisk och skaldjur. Helt underbart god.
Allt detta hade jag gått miste om hade jag valt att ligga kvar i sängen. Troligen hade jag mått mycket sämre också.
Det går att vända steken. Det går att bryta tillbaka när allt känns hopplöst. Bestäm dig för att mota Murphys lag i dörren. Använd dina fasta rutiner. Ge dig själv chansen genom att tanka smart.
PS. Om du undrar vad min dotter skrev om Murphys lag kan du kolla här. DS